Font size Font size smaller Font size normal Font size bigger

Alkoholbruket i Finland

Publicerad 4.7.2006. Uppdaterad 12.10.2009

Alkoholbruket i Finland har ökat kraftigt under det senaste halva seklet. År 2008 steg den statistikförda konsumtionen av alkoholdrycker till 8,5 liter per invånare omräknat i 100 procentig alkohol. Det är fem gånger så mycket som i slutet av 1950-talet.

Den icke statistikförda alkoholkonsumtionen år 2008 uppskattades till 1,9 liter, så den totala alkoholkonsumtionen år 2008 var cirka 10,4 liter per invånare. Den andel av den totala alkoholkonsumtionen som inte upptas i statistiken minskade från cirka en knapp tredjedel till cirka 10 procent från slutet av 1950-talet till början av 1970-talet. År 2008 uppskattades den andel av konsumtionen som inte upptas i statistiken vara en knapp femtedel av den totala alkoholkonsumtionen.

De alkoholdrycker som finländarna föredrar har varierat kraftigt under det senaste halva seklet. År 1959 konsumerades över 70 procent av all statistikförd alkohol i form av starka alkoholdrycker. När mellanölet kom till livsmedelsaffärerna år 1969 steg ölkonsumtionen kraftigt vilket minskade de starka alkoholdryckernas relativa andel. Under de följande åren sjönk mellanölets status dock, framför allt som restaurangdryck.

Vinkonsumtionen har ökat nästan kontinuerligt sedan början av 1960-talet och särskilt snabbt har den gått upp sedan mitten av 1980-talet. År 1985 var vinernas andel av den totala alkoholkonsumtionen 5 procent medan andelen var 16 procent år 2008. Mellanölets comeback daterar sig till en period mellan slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. År 2008 dracks nästan hälften av all alkohol i Finland i form av öl och drygt en fjärdedel i form av starksprit.

Händelserna år 2004, då man slopade importkvoterna för resenärer, sänkte alkoholskatterna och Estland gick med i EU, bidrog till att alkoholkonsumtionen ökade med 10 procent. Den icke statistikförda alkoholkonsumtionen ökade med cirka en fjärdedel när den införsel som resenärerna står för ökade med nästan 70 procent. Det var framför allt den inhemska försäljningen av starka alkoholdrycker och importen som blev större. På distributionssidan ökade Alkos andel av den statistikförda sålda alkoholen till 44 procent medan restaurangförsäljningen minskade till 17 procent. År 2008 uppgick både Alkos och dagligvarubutikernas andel av den statistikförda alkoholkonsumtionen till 43 procent och restaurangernas andel till 15 procent.

Koncentrerad konsumtion

Den finländska alkoholkonsumtionen är mycket ojämnt fördelad. En liten del dricker inte alls, en stor del dricker lite, de flesta dricker måttligt och en liten grupp väldigt mycket. Under de senaste tre decennierna har fördelningen av alkoholkonsumtion endast i någon mån jämnat ut sig. Den tiondel av männen som dricker mest konsumerar cirka 45 procent av all alkohol som män konsumerar. För kvinnornas del är motsvarande andel cirka 50 procent. En tiondel av befolkningen dricker alltså nästan hälften av all konsumerad alkohol.

Fram till slutet av 1960-talet var det nästan bara män som konsumerade alkohol i Finland. Cirka 40 procent av alla kvinnor mellan 15 och 69 år uppgav år 1968 att de var helnyktra. Småningom har en allt större del av kvinnorna börjat använda alkohol och numera har cirka 90 procent av kvinnorna konsumerat alkoholhaltiga drycker under de senaste 12 månaderna. Andelen är nästan den samma som för män. Kvinnornas andel av den totala alkoholkonsumtionen har även ökat: år 1968 låg den på drygt 10 procent medan kvinnorna i dag dricker drygt en fjärdedel av all alkohol.

När det gäller utvecklingen av de ungas sätt att dricka kan man urskilja flera skeden. Vanorna ändrades enormt i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet då alkoholbruket bredde ut sig till ungdomskulturen. Attityderna mot drickande skärptes i slutet av 1970-talet, men efter mitten av 1980-talet inleddes en cirka 15 år lång ny våg av ökat drickande bland ungdomar. Under den perioden blev alkoholkonsumtion – oberoende av sättet att mäta – allmännare, framför allt bland flickor. Under 2000-talet har nykterheten bland unga ökat kraftigt och både frekvensen av drickande och berusningsdrickandet bland 14 och 16-åriga har börjat minska. Bland 18-åriga finns det bara gryende tecken på minskat alkoholbruk.

Flickors och pojkars drickande skiljer sig inte särskilt mycket från varandra i 14–16-årsåldern. Däremot dricker unga kvinnor betydligt mer sällan och blir inte heller lika ofta berusade som unga män.

Dryckesvanor 

Nivån på den totala alkoholkonsumtionen kan ändras till och med mycket snabbt till exempel i samband med nya skattelösningar, men huvuddragen i dryckesvanorna ändras långsamt. Särdragen i den finländska dryckeskulturen är bland annat att det fortfarande är sällsynt att dricka vin till lunchen eller till det vardagliga kvällsmålet. Det är även fortfarande sällsynt i Finland att dricka alkohol nästan dagligen. Att dricka mer än en gång i veckan är dock mycket allmännare än för en generation sedan. Ökningen i frekvensen av drickande har varit störst bland de äldre, 50–70-åriga, män och kvinnor. I den finländska kulturen hörde alkoholen länge endast till specialevenemang och sedermera har alkohol snarare använts på fester än som en vardaglig konsumtionsprodukt. Ett bevis på detta är att största delen av alkoholkonsumtionen koncentreras till veckosluten. Den främsta orsaken till alkoholbruk i Finland lär vara dess positiva effekt på samvaron, och berusningen har en etablerad ställning i det finländska sociala umgänget.

Dessa särdrag i den finländska alkoholkulturen har förblivit oförändrade i flera decennier. Dessa är dock inte typiska enbart för Finland, utan liknande drag kan hittas även i många andra länders dryckeskultur särskilt i norra eller östra Europa. Det har dock skett många förändringar i den finländska dryckeskulturen. En av de största förändringarna lär vara att alkoholbruket blev allmännare bland kvinnor samt pojkar och flickor från början av 1960-talet. Samtidigt har rikligt drickande och berusningsdrickande spridigt sig också bland dessa grupper. Under den senaste tiden har man fäst uppmärksamhet också vid alkoholbruket bland människor i pensionsåldern. En annan betydande förändring är att alkoholbruket har särskilt sedan slutet av 1980-talet blivit allmännare på offentliga platser och på olika sport- och kulturevenemang samt på sommarfestivaler och uteserveringar. Att dricka vin till maten håller på att bli lite vanligare, men är fortfarande ganska sällsynt. Det har till och med blivit ovanligare med våta luncher.

Att dricka för att bli berusad är fortfarande allmänt och acceptabelt i finländsk dryckeskultur. År 1968 hade cirka 14 procent av männen druckit alkohol “på allvar” åtminstone en gång i månaden. År 1984 hade motsvarande andel stigit till 26 procent och har efter det i stort sett varit oförändrad. Däremot är det mycket ovanligare för kvinnor än för män att dricka sig berusade, men relativt sätt har tillväxthastigheten varit ännu snabbare. År 1968 angav endast 1 procent av kvinnorna att de varit berusade åtminstone en gång i månaden. Denna andel ökade till 8 procent fram till år 1992 och har efter det hållit sig på ungefär samma nivå.

Epidemiologiska undersökningar visar att från en viss konsumtionsnivå börjar sannolikheten för hälsomässiga och sociala skador öka kraftigt. Den riskgräns som man på basis av epidemiologiska undersökningar definierat är för kvinnor 12-16 och för män 23-24 portioner alkohol per vecka. Enligt en grov uppskattning når ungefär en femtedel av de män som använder alkohol och en tiondel av kvinnorna upp till riskgränsen eller överskrider den under en vecka.

Förändringar i dryckesvanorna har ett starkt samband med allmänna samhälleliga och kulturella förändringsprocesser. Bakom den stigande alkoholkonsumtionen i Finland de senaste decennierna ligger en ökad tillgång till alkoholdrycker, bättre ekonomiska möjligheter att köpa alkohol samt ett allmänt ekonomiskt uppsving. Uppgången i alkoholkonsumtionen kan ändå inte förklaras så enkelt. Trots ekonomisk tillväxt har trenden på lång sikt nämligen de senaste decennierna varit sjunkande i väldigt många länder. Särskilt mycket har alkoholkonsumtionen minskat i de vinproducerande länderna i Sydeuropa.

På fyra decennier har Finland klivit upp till europisk medelnivå från att ha varit ett land med låg alkoholkonsumtion. Enligt statistik från Världshälsoorganisationen (WHO) konsumeras det i Finland något mer alkohol än i WHO:s område i Europa i genomsnitt; vi konsumerar nästan lika mycket alkohol som i Tyskland, mindre än i Irland, Tjeckien och Portugal, men mer än i Belgien, Spanien och Italien. Även i Australien, Kanada, Nya Zeeland och Förenta staterna samt på Island, i Sverige och Norge dricker man mindre alkohol än i Finland.

Före år 1969 var alkoholkonsumtionen i Finland koncentrerad till städerna. Urbaniseringen förklarar delvis att alkoholkonsumtionen har gått upp. Att alkoholdrycker blir allt populärare avspeglar det stora symboliska värde som produkterna och alkoholbruket har. Alkoholdryckernas och alkoholbrukets betydelse har ändå förändrats jämfört med den tid då man drack mycket mer sällan och det mest var män som drack alkohol. Det moraliska patoset har minskat i takt med att man dricker alkohol vid allt fler tillfällen. Den fördömande inställningen till drickande har ersatts med allt mer accepterande attityder. Inte heller restaurangen är på samma sätt en manlig fristat som för två eller tre decennier sedan.

Trots att alkoholbruket har brett ut sig till allt fler situationer med social interaktion och därmed förändrat vårt förhållande till alkoholhaltiga drycker består de kulturbetingade vanorna trots allt av flera skikt och har inte förändrats i samma takt. Den gamla kärnan i det finländska sättet att konsumera alkohol, att man dricker för att bli berusad, är seglivad och principerna anammas redan när ungdomar första gångerna prövar på alkohol. Att dricka sig kraftigt berusad har förblivit ett centralt drag i finländarnas sätt att dricka. Hur seglivade dryckesvanorna är ser man också på att det fortfarande är mycket ovanligt att använda alkohol som måltidsdryck.

Sammanfattning

  • Den totala konsumtionen uttryckt i 100-procentig alkohol var år 2008 cirka 10,45 liter per invånare.
  • En tiondel dricker nästan hälften av all konsumerad alkohol.
  • Kvinnornas andel av den totala alkoholkonsumtionen har ökat.
  • Cirka en femtedel av de män som använder alkohol och cirka tio procent av kvinnorna kommer upp till riskgränsen eller överskrider den under en vecka.
  • Alkoholbruket uppvisar en kraftig förskjutning mot veckosluten.
  • Kraftig berusning har förblivit ett centralt drag i våra alkoholvanor.

Esa Österberg
specialforskare, THL
Pia Mäkelä
specialforskare, THL

Källor

Institutet för hälsa och välfärd
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården