Cannabis

Cannabis är ett samlingsnamn för olika preparat som utvinns ur hampväxten (cannabis sativa). Med marijuana avses torkade blommor, med hasch torkad kåda och pressad kåda från cannabisväxten. [1] [2]

Den berusande effekten av cannabis uppstår från cannabinoider. Den viktigaste cannabinoiden är delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), som finns mest i växtens blommor. [1] [3] I Finland används cannabis huvudsakligen genom rökning, ibland genom ångning. Intag genom att äta eller dricka är ovanligare. [4]

Legal status: Cannabis och THC är i Finland klassificerade som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet. [5] [6]

Hur påverkar cannabis?

Den psykoaktiva substansen i cannabis, THC, binder till cannabinoidreceptorer som finns både i hjärnan och i det perifera nervsystemet. [1] [3] [2] Effekten på det centrala nervsystemet är huvudsakligen dämpande. [7] Vid rökning eller ångning börjar effekten omedelbart och varar några timmar. [1] [8] Vid intag genom att äta börjar effekten långsammare och varar längre. [8]

En stor del av THC lagras i kroppens fettvävnad och frigörs därifrån långsamt. Om ämnet använts mycket kan THC finnas kvar i kroppen i upp till två veckor. Mängderna som frigörs från fettvävnaden är dock så små att de inte orsakar berusning.

Cannabisens effekter varierar beroende på intagningssätt, preparatets typ, växtsort, användningsmiljö samt användarens erfarenhet och individuella känslighet. Även dosstorleken spelar stor roll. [1] [2] [8] [9]

Eftersträvade effekter: Cannabis har både stimulerande och lugnande effekter: det minskar typiskt aggressivitet och ger avslappning, men kan också öka tankeverksamhet och göra användaren mer social. Cannabis förändrar uppfattningen av tid och rum. [1] [2] [8] [12] Det kan förstärka sinnesintrycken och öka aptiten. Vid höga doser kan lindriga hallucinationer förekomma. [1] [2] [9]

Biverkningar: Cannabis försämrar arbetsminnet, uppmärksamheten, den motoriska koordinationen och reaktionsförmågan. [1] [2] [9] [12] Obehagliga upplevelser som ångest och paranoia är vanliga. [2] [9] Användaren kan uppleva rastlöshet, dödsångest eller rädsla för att tappa kontrollen. [2] Cannabis kan sänka kroppstemperaturen och höja hjärtfrekvensen och blodtrycket. Ögonen kan bli röda och munnen torr. [1] [2] [9]

Väsentliga risker och skadeverkningar

Akuta risker: Under cannabisrus försämras uppmärksamheten och reaktionsförmågan avsevärt, vilket ökar olycksrisken särskilt i trafiken. [1] [8] [9]

Cannabisbruk kan leda till psykotiska symtom eller till och med utlösa psykos. Risken för psykos ökar om användningen inleds i ung ålder, om preparatet har en hög THC-halt, samt vid genetisk disposition eller tidigare trauma. [2] [12] [13] [14]

Cannabis är inte förknippat med risk för dödsfall till följd av förgiftning eller överdos, men kan bidra till dödsfall vid hjärtfel eller hjärtsjukdom som är identifierade eller latenta. [9] [10] [11]

Risker vid blandmissbruk: Eftersom cannabis har en dämpande effekt på det centrala nervsystemet, [7] kan samtidig användning av andra dämpande ämnen leda till försämrat medvetande och ökad olycksrisk.

Risker vid riklig användning: Långvarig cannabisanvändning försämrar de kognitiva funktionerna, särskilt den verbala inlärningsförmågan, minnet och uppmärksamheten. [8] Sambandet är särskilt tydligt om användningen börjat i ung ålder. [8] [14] [15] Cannabisanvändning som har börjat i ung ålder kan orsaka permanenta förändringar i hjärnans struktur. [15] Bland unga har cannabisanvändning kopplats till apati, motivationsbrist samt dålig skol- och arbetsprestation. [2] [9] [17]

Långvarigt bruk kan också öka risken för ångest- och depressionsstörningar samt schizofreni. [14] [16] Risken att insjukna i schizofreni är betydligt större om cannabisbruket inleds i ung ålder. [16] Det finns tecken på att riklig användning också kan påverka kroppens immunsystem, sexualiteten och reproduktionen negativt. Forskningsresultaten är delvis motsägelsefulla. [8] [1]

Om cannabis används genom rökning liknar långtidsriskerna dem från tobak. [1] [2]

Beroende: Cannabis kan orsaka psykiskt beroende vid upprepad och långvarig användning. Tolerans mot effekterna utvecklas också vid upprepat och långvarigt bruk. [18] När man avslutar riklig cannabisanvändning kan abstinenssymtom förekomma såsom irritabilitet, ångest, sug efter substansen, sömnsvårigheter, depressiv sinnesstämning, rastlöshet, muskelvärk och aptitlöshet. [1] [18] Symptomen uppträder 1–2 dagar efter avslutat bruk och kan pågå i 10–14 dagar. [2]

Användning under graviditet: Cannabisbruk under graviditet är riskfyllt. [9] Om cannabis används i blandning med tobak genom att röka är riskerna för fostret liknande dem vid tobaksbruk. [1]

Hur kan riskerna minskas?

Bilkörning i påverkat tillstånd bör absolut undvikas eftersom cannabis gör att tidsuppfattningen och reaktionsförmågan blir betydligt långsammare. [1] [8] [9]

Långtidsskador kan förebyggas genom att undvika cannabisanvändning i ung ålder när hjärnan fortfarande utvecklas. Man bör särskilt undvika att pröva på och använda cannabis om det förekommer psykisk sjukdom i den nära släkten. Riskerna kan också minskas genom att använda cannabis endast i små mängder och sällan. Då undviker man också beroendeutveckling och eventuella abstinenssymtom.

Riskerna för andningssjukdomar och cancer kan undvikas om cannabis inte används genom rökning. [2]

Det är dock viktigt att komma ihåg att rusmedelsbruk alltid innebär risker. Åtgärder för att minska riskerna eliminerar dem aldrig helt. Olika individer reagerar mycket olika på samma rusmedel och doser – detta gäller också cannabis.