Avslutningsvis

Att vara människa är en ständig resa. Det gäller för alla människor, inte bara de som kämpar med överdriven substansanvändning. Att vara utan substanser i sig själv förändrar inte någons sätt att tänka, men det ger möjlighet att rätta till sitt sätt att tänka. Ett liv som inte styrs av substansanvändning handlar i slutändan om att möta och acceptera sig själv utan den mildrande eller underhållande effekt substanser medför.

Överlevnadsberättelser om kampen för att sluta dricka:

Marko Lehtosalo och Gustav Gelin: Markoolio, mörkret och den rosa bubblan
Annika Östberg: Ögonblick som förändrar livet
Sanna Bråding: För mycket av allt
Mikael Persbrandt: Så som jag minns det