Font size Font size smaller Font size normal Font size bigger

Amfetamin

Amfetamin (alfa-metylfenetylamin) är en syntetisk drog som tillhör gruppen stimulantia.

Amfetamin används vanligtvis antingen oralt, genom att snusas eller genom intravenös injektion. [1] [2] Renheten hos det amfetamin som cirkulerar i Finland varierar. [3] [4] I Europa används åtminstone koffein som tillsatsmedel för att späda ut pulvret, ibland även andra psykoaktiva ämnen. [5] [6]

Laglig status: Amfetamin är klassificerat som en narkotika i Finland. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudna. [7] [8] Högsta domstolen har fastställt att amfetamin är en synnerligen farlig narkotika. [9]

Hur påverkar amfetamin?

Amfetamin verkar stimulerande, det vill säga uppiggande, både i hjärnan och i det perifera nervsystemet. Det ökar aktiviteten hos flera signalsubstanser, särskilt dopamin och noradrenalin, samt i mindre utsträckning serotonin. [10] [11] Effekterna av amfetamin, liksom deras styrka och varaktighet, beror på ämnets renhet, dosens storlek och administrationssättet. Även individuell känslighet spelar en roll. [11] Vid intravenös användning börjar effekten omedelbart. Effekten är då också över lag kraftigare. Den kan vara upp till sex timmar. [12]

Psykiska effekter: Amfetamin ökar vaksamhet, spänning och känslor av välbefinnande. Även en liten mängd av ämnet aktiverar motoriskt, intellektuellt och socialt: under påverkan av amfetamin har man mycket fysisk energi, man är snabbtänkt och mer pratsam. [11] [12] Vid höga doser kan användaren uppleva mycket kraftig eufori, styrka och sexuella känslor. [12] Man blir också mer rastlös, spänd, instabil och impulsiv. Ju större mängd amfetamin det är frågan om, desto mer sannolikt är det att användarupplevelsen också är förknippad med ångest och paranoia. [10] [11]

Amfetamin minskar känslan av hunger och trötthet. [10] [13]

Fysiska effekter: Alla amfetaminpreparat höjer blodtrycket och hjärtfrekvensen. Detta kan orsaka bröstsmärtor, hjärtrytmrubbningar och andnöd. [10]

Centrala risker med amfetaminanvändning

Akuta risker: Amfetamin har en stimulerande inverkan på kroppen, vilket innebär risk för livshotande komplikationer. Vid amfetaminförgiftning kan symtomen innefatta hjärtrytmrubbningar, överhettning av kroppen, hjärnblödning eller disseminerad intravasal koagulation (DIC-syndrom), som kan leda till döden. [14] Dödsfall orsakade av amfetamin är dock relativt sällsynta. [12] Användning av stora mängder amfetamin kan utlösa psykos. [11] [12] Risken ökar om amfetamin används ofta och i stora mängder.
Ämnets orenhet och kraftiga variationer i koncentration ökar sannolikheten för obehagliga och oväntade effekter. [14]

Risker vid blandmissbruk: Kombinationen av amfetamin med andra stimulerande droger (kokain, MDMA) förstärker kroppens stressreaktion, vilket ökar belastningen på hjärt-kärlsystemet. MAO-hämmare och SSRI-antidepressiva kan förstärka aktiviteten hos signalsubstansen dopamin, vilket kan leda till ett förgiftningssyndrom som kallas serotonergt syndrom. [11]

Risker med riklig användning: Vid omfattande och långvarig användning orsakar amfetamin starkare ångest och paranoia. Förutom olika vanföreställningar kan paranoian åtföljas av överkänslighet för vanliga ljud (hyperakusi), hallucinationer och våldsamt beteende. [11] [12] Amfetaminanvändning kan utlösa substansinducerad psykos, och kronisk användning kan leda till en långvarig psykos. [15] Enligt forskning utvecklas cirka 20 % av amfetaminpsykoser senare till schizofreni. [16]

Utöver psykotiska symtom kan amfetaminanvändning även leda till svår trötthet, sömnproblem, undernäring och impulsivitet. [11] [12] Riklig användning av amfetamin skadar även hjärnan. [17]

Intravenös användning av amfetamin medför risk för allvarliga infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit C. [18] [19] Hepatit C är den vanligaste injektionsrelaterade skadan: i Finland har cirka 75 % av personer som använder droger intravenöst smittats. [18] [20] Injektionerna kan också orsaka lokala infektioner. Infektionen kan också bero på att en svamp eller bakterie hamnar i blodomloppet i samband med injicering. [21]

Beroende: Amfetamin kan leda till starkt psykiskt beroende. Tolerans mot ämnets effekter ökar med användningen. Då måste dosen ökas för att uppnå önskad effekt. [12]

Att sluta använda amfetamin leder vanligtvis till kraftig trötthet, utmattning, nedstämdhet, självmordstankar och paranoida tankar. [1] [11] [12] Symtomen beror på amfetaminets påverkan på signalsubstanserna: kroppen försöker på sätt och vis reparera skadorna som orsakats av amfetaminanvändningen. [10]

Amfetaminandvändning under graviditet: Komplikationer i hjärt- och kärlsystemet som är förknippade med amfetaminanvändning utgör alltid en risk även för fostret. Amfetaminanvändning under graviditeten kan leda till fosterdöd. [22] Enligt vissa studier ökar amfetamin risken för utvecklingsstörningar i hjärnan, [22] även om det råder viss akademisk oenighet om detta. [11] Barn till mödrar som använt amfetamin under graviditeten föds ofta med lägre födelsevikt. [23]

Hur kan riskerna med amfetaminanvändning minskas?

Användning av rusmedel är alltid förknippad med risker. Åtgärder för att minska riskerna eliminerar dem aldrig helt.

En del av riskerna med amfetamin kan undvikas genom att inte använda ämnet intravenöst. Om man ändå använder amfetamin genom injektion är det ytterst viktigt att alltid använda egna, rena injektionsinstrument och preparationskärl. Detta är det bästa sättet att förebygga infektionsrisker kopplade till intravenös användning av amfetamin.

Använda nålar och sprutor kan bytas mot rena på hälsorådgivningspunkter.

Om du söker stöd för att sluta använda amfetamin kan du bekanta dig med Päihdelinkkis uppgiftsbok som uppmuntrar till att avsluta användningen. Att sluta efter långvarigt bruk kan leda till allvarliga psykiska problem, som man i allmänhet behöver professionell hjälp för att hantera.

Källor

[1] Alho, Hannu (2018): “Luku 12: Stimulanttiriippuvuuden hoito”. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[2] Rönkä, Sanna; Karjalainen, Karoliina & Koskinen, Hanna (2023). ”Huumeiden käyttötavat ja hankintakeinot Suomessa : Eurooppalainen nettikysely huumeista 2021”. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL 2023.

 

[3] THL 15.10.2024: Jätevesitutkimus: väestötason huumeiden käyttö. Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen verkkosivut, katsottu 6.2.2025.

 

[4]  EMDCCA (2019): “Finland, Country Drug Report 2019”. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lisbon.

 

[5] Correlation 08.01.2025: “European Drug Checking Trends 2018 – 2024”. Correlation – European Harm Reduction Network.

 

[6] A-klinikkasäätiö 12.9.2024: Kadulta labraan: Laboratoriolöydösten koontien arkisto. A-klinikkasäätiön verkkosivut, katsottu 6.2.2025.

 

[7] Valtioneuvoston asetus huumausaineina pidettävistä aineista, valmisteista ja kasveista (543/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 6.2.2025.

 

[8] Huumausainelaki (373/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.

 

[9] Korkeimman oikeuden päätös KKO:1998:162. Finlex-verkkosivut, katsottu 24.3.2025.

 

[10] Korpi, Esa R.; Salminen, Outi & Linden, Anna-Maija (2024): “Stimuloivat päihteet”. Sivut 589-598. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[11] Julien, Robert M.; Advokat, Claire D. & Comaty, Joseph E. (2011): “A Primer of Drug Action. A Comprehensive Guide to the Actions, Uses and Side Effects of Psychoactive drugs”. 12. painos, Worth Publishers, New York.

 

[12] Barceloux, Donald G. (2012): “Medical Toxicology of Drug Abuse. Synthesized Chemicals and Psychoactive Plants”. John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.

 

[13] Joutsa, Juho & Kiianmaa, Kalervo (2018): “Ainekohtaiset huumeiden vaikutustavat”. Sivu 30. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[14] Alho, Hannu (2018): “Stimulanttimyrkytys”. Sivut 135-136. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[15] Peltonen, Teemu; Levola, Jonna & Niemelä, Solja (2019): ”Huumeiden käyttöön liittyvät psykoosit”. Lääkärilehti 48/2019 vsk 74 s. 2798 – 2806

 

[16] Murrie, Benjamin; Lappin, Julia; Large, Matthew & Sara, Grant (2000): “Transition of Substance-Induced, Brief, and Atypical Psychoses to Schizophrenia: A Systematic Review and Meta-analysis”. Schizophrenia Bulletin, Volume 46, Issue 3, May 2020, Pages 505–516.

 

[17] Gonçalves, Joana; Baptista, Sofia & Silva, Ana Paula (2014): “Psychostimulants and brain dysfunction: A review of the relevant neurotoxic effects”. Neuropharmacology, vol. 87, 135-149.

 

[18] Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja (2018): “Huume- ja lääkeriippuvuus Suomessa”. Sivut 11-12. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[19] Tavitian-Exley, Isabel; Vickerman, Peter; Bastos, Francisco I. & Boily, Marie-Claude (2014): “Influence of different drugs on HIV risk in people who inject: systematic review and meta-analysis”. Addiction, vol. 110, 572–584, DOI: 10.1111/add.12846

 

[20] THL (2024): ”Tartuntataudit Suomessa 2023”. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.

 

[21] Kivelä, Pia (2018): “Huumeiden pistämiseen ja ulkoisiin olosuhteisiin liittyvät infektiot”. Sivut 210-211. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[22] Scott, Katherine & Lust, Karin (2010): “Illicit substance use in pregnancy – a review”. Obstetric Medicine, vol. 3, 94–100, DOI: 10.1258/om.2010.100014.

 

[23] Oei, J.L.; Kingsbury, A.; Dhawan, A.; Burns, L; Feller, J.M.; Clews, S.; Falconer, J. & Abdel-Latif, M.E. (2012): “Amphetamines, the pregnant woman and her children: a review”. Journal of Perinatology, vol. 32, 737–747.