Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är läkemedel som används bland annat för behandling av ångest och sömnlöshet. [1] Bensodiazepiner används ofta utan läkares ordination. I sådana fall handlar det om missbruk av läkemedel. Det räknas också som missbruk när läkemedlet används i doser som överstiger behandlingsrekommendationerna. [2]

Exempel på bensodiazepiner som ofta missbrukas är diazepam, klonazepam, alprazolam och oxazepam. [1] På den illegala marknaden säljs bensodiazepiner i form av tabletter, kapslar och pulver. En del av preparaten kommer från olagliga laboratorier. Förfalskningarna motsvarar inte apoteksprodukter i sammansättning. [3] För berusningssyfte används bensodiazepiner antingen oralt, genom att sniffas eller intravenöst. [1]

Laglig status: Bensodiazepinföreningar är klassificerade både som läkemedel och som narkotika. Användning, köp och innehav utan läkares ordination är förbjudet. [4] [5]

Hur påverkar det?

Effekten är dämpande på centrala nervsystemet. Bensodiazepiner binder sig till GABAA-receptorer. De förstärker gamma-aminosmörsyrans (GABA) verkan i receptorerna. [6] [7] Bensodiazepinernas verkningstid och varaktighet varierar beroende på substans. De mest fettlösliga bensodiazepinerna (till exempel diazepam och oxazepam) absorberas snabbast. Halveringstiderna varierar mellan under fem och över tolv timmar. [8]

Eftersträvade effekter: Vid både medicinskt och berusningsrelaterat bruk lindrar bensodiazepiner ångest, oro och rädsla. De har en avslappnande effekt på både sinne och muskler. [7] Bensodiazepiner används olagligt även för att förstärka effekten av andra rusmedel. De används också för självmedicinering mot biverkningar och abstinenssymtom från andra substanser. [9] [10]

Biverkningar: Trötthet är den vanligaste biverkningen av bensodiazepiner. [6] [9] Dessutom kan man uppleva minnes- och koncentrationssvårigheter, nedsatta motoriska färdigheter, depression, förvirring, rastlöshet, muskelsvaghet och nedsatt sexualdrift. [6] [7] [9] Vid missbruk är biverkningarna mer framträdande eftersom doserna vanligtvis är högre än vid medicinskt bruk. [9] Trots att bensodiazepiner är lugnande läkemedel kan de i vissa fall också orsaka oförutsägbart beteende, såsom aggressivitet. [11]

Väsentliga risker

Akuta risker: Särskilt hos personer som inte är vana vid bensodiazepiner kan användningen orsaka dåsighet, sömnighet och klumpighet. Sådana effekter innebär en risk i trafiken. [12] [13]

Bensodiazepiner har inte ensamma orsakat dödsfall till följd av förgiftning eller överdosering. I kombination med alkohol och andra centraldämpande ämnen är de dock medverkande i de flesta drogrelaterade dödsfall. [12]

Risker vid blandmissbruk: Kombinationen av dämpande substanser (alkohol, opioider, gabapentinoider) med bensodiazepiner är mycket riskfylld. Dessa ämnen förstärker varandras effekter, vilket kan leda till medvetslöshet och andningsdepression. [12] Vid dödsfall till följd av blandmissbruk med bensodiazepiner, alkohol och opioider har döden ofta inträffat medan personen sov. [14] [15]

Risker med riklig användning: Bensodiazepiner skadar hjärnan på lång sikt. [11] De påverkar kognitiva funktioner såsom talförmåga och minne, både hos vuxna och barn. [6] [7] [14] Även vid medicinskt bruk rekommenderas inte långtidsanvändning av bensodiazepiner på grund av deras beroendeframkallande egenskaper. [16]

Intravenös användning av bensodiazepiner medför risk för allvarliga infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit C. [17] [18] Hepatit C är den vanligaste komplikationen vid injektionsbruk: i Finland har cirka 75 % av alla som använder droger intravenöst smittats. [17] [19] Injektioner kan också orsaka lokala infektioner. Infektion kan också uppstå om svamp eller bakterier kommer in i blodomloppet i samband med injektionen. Att injicera tabletter kan leda till att talk i tabletterna ansamlas i lungorna, vilket kan orsaka en lungskada som kallas talkos. [19]

Beroende: Bensodiazepiner hör till de mest beroendeframkallande läkemedlen. Det uppskattas att cirka tio procent av användarna utvecklar ett beroende. [10] Abstinenssymtom uppträder inom ett par dagar efter att användningen upphört. Symtomen kan innefatta bland annat nervositet, rastlöshet, ångest, aptitlöshet, irritabilitet, sömnproblem, muskelstelhet, hjärtklappning och förvirring. Ju längre tid och ju högre doser som använts, desto troligare är det att abstinenssymtom uppstår. [21] [22]

Användning under graviditet: Det finns indikationer på att bensodiazepinanvändning under graviditeten kan ha orsakat missbildningar. Troligtvis är risken dock mycket liten. Om modern har använt mycket bensodiazepiner under graviditeten kan barnet vid födseln ha lindriga abstinenssymtom. [7] Användning under graviditet bör alltid diskuteras med en läkare.

Hur kan riskerna minskas?

Sömnmedel och lugnande läkemedel bör under inga omständigheter kombineras med andra dämpande ämnen, såsom alkohol eller opioider. I kombination med dessa ökar bensodiazepiner risken för överdosering.

En del av användningsrelaterade risker kan undvikas genom att inte använda ämnet intravenöst. Om bensodiazepiner ändå injiceras, är det av yttersta vikt att alltid använda egna, rena injektionsinstrument och preparationskärl. Detta är det bästa sättet att förebygga infektionssjukdomar relaterade till intravenös användning. Använda nålar och sprutor kan bytas mot rena vid hälsorådgivningspunkter.

Om tabletter används för injicering är det avgörande att filtrera bort bindemedlen i tabletterna från den injicerbara vätskan med särskilda filter som finns att få på hälsorådgivningspunkter. På så sätt ansamlas inte tabletternas bindemedel i kroppen och blockerar inte tunna kapillärer.