Khat
Khat (catha edulis) är en buskliknande växt vars blad innehåller psykoaktiva ämnen. De viktigaste är katinon och katin, som finns särskilt i växtens unga blad. [1] [2] Den berusande effekten av khat uppstår när dess färska blad tuggas, vilket är det vanligaste användningssättet. [1] [2] [3] Torkade blad kan också användas till att göra te eller pasta. [4] Ibland används khat även genom rökning. [1] [2]
Laglig status: Khat är i Finland klassificerat som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet. [5] [6] Högsta domstolen har dock konstaterat att khat inte uppfyller kriterierna för en särskilt farlig narkotika. [10]
Hur påverkar det?
Khat verkar stimulerande, på samma sätt som amfetamin och andra stimulantia. Det ökar aktiviteten hos signalsubstanserna dopamin och noradrenalin i hjärnan. [1] [3] Effekterna börjar cirka en timme efter att man börjat tugga bladen. [1] Khat tuggas vanligtvis i flera timmar tills de uppiggande effekterna avtar. [2]
Psykiska effekter: Önskade effekter av khat inkluderar ökad vaksamhet, spänning, gott humör, socialt beteende, pratsamhet och självsäkerhet. [1] [2] [7] [8] De negativa effekterna börjar vanligtvis efter cirka två timmars tuggning och kan omfatta irritabilitet, humörsvängningar och nedstämdhet. [2] [8]
Fysiska effekter: Khat höjer hjärtfrekvens och blodtryck samt kroppstemperatur, vilket leder till svettning. [1] [2] [4] [7] Andra fysiologiska effekter inkluderar muntorrhet, förstoppning, svårigheter att urinera och försämrad sexuell prestationsförmåga. [1] [2]
Väsentliga risker
Risker med riklig användning: Långvarig och riklig användning av khat är skadligt särskilt för hjärt-kärlsystemet och matsmältningsorganen. [1] Khat kan orsaka hjärtklappning, rytmrubbningar och högt blodtryck. I matsmältningssystemet kan khat leda till förstoppning och kronisk magkatarr. [2] Det finns även tecken på att khat kan orsaka muncancer. [1] [8] Orsakssambanden är dock inte helt fastställda, eftersom det finns mycket lite systematisk forskning om khats hälsoeffekter. [7]
Akuta risker: På grund av likheten med amfetamin i verkningsmekanism medför khat en ökad risk för psykos. [1] [3] Det har rapporterats att paranoida tankar ökar även hos användare av khat som inte har psykiska sjukdomar i släkten. [8]
Den berusande effekten av khat är relativt mild. Det finns mycket lite information om allvarliga förgiftnings- eller överdosfall. [8]
Beroende: Khat anses inte vara starkt beroendeframkallande. [3]
Användning under graviditeten: Barn till mödrar som använt khat under graviditeten är i genomsnitt mindre vid födseln. [2] [9] Khat kan även orsaka fosterdöd och minska mjölkproduktionen. [9]
Hur kan riskerna minskas?
De långsiktiga skadeverkningarna av khat kan undvikas genom att använda ämnet så sällan som möjligt.
Användning bör undvikas om det finns psykisk ohälsa i familjen: precis som med andra stimulantia är khat förknippat med risk för psykotiska symtom.
Olika människor reagerar mycket olika på samma rusmedel och doser. Detta är viktigt att komma ihåg även när det gäller khat.
[1] “Khat drug profile”. EMCDDA:n (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) verkkosivut. Katsottu 7.7.2017.
[2] Tajure Wabe, Nasir (2011): “Chemistry, Pharmacology, and Toxicology of Khat (Catha Edulis Forsk): A Review”. Addict & Health, vol. 3:3-4, 137-149.
[3] Khatib, Manaf; Jarrar, Zakariya; Bizrah, Mukhtar & Checinski, Ken (2013): “Khat: Social Habit or Cultural Burden? A Survey and Review”. Journal of Ethnicity in Substance Abuse, vol. 12, 140–153, DOI: 10.1080/15332640.2013.788908.
[4] El-Menyar, Ayman; Mekkodathil, Ahammed; Al-Thani, Hassan & Al-Motarreb, Ahmed (2015): “Khat Use: History and Heart Failure”. Oman Medical Journal, vol. 30:2, 77–82.
[5] Valtioneuvoston asetus huumausaineina pidettävistä aineista, valmisteista ja kasveista (543/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
[6] Huumausainelaki (373/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
[7] Al-Motarreba, A.; Al-Habori, M. & Broadleyc, K.J. (2010): “Khat chewing, cardiovascular diseases and other internal medical problems: The current situation and directions for future research”. Journal of Ethnopharmacology, vol. 132, 540–548. DOI: 10.1016/j.jep.2010.07.001.
[8] Barceloux, Donald G. (2012): “Medical Toxicology of Drug Abuse. Synthesized Chemicals and Psychoactive Plants”. John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.
[9] Hassen, Kalkidan (2015): “Khat (Catha edulis) chewing as a risk factor of low birth weight among full term Newborns: A systematic review”. Middle East Journal of Family Medicine, vol. 13:7.
[10] Korkeimman oikeuden päätös KKO:2011:108. Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
Like, share