LSD

LSD (d-lysergsyradietylamid) är en drog som påverkar mental aktivitet och sensoriska upplevelser. LSD framställs av lysergsyra som framställts halvsyntetiskt av alkaloider av mjöldryga (t.ex. ergotamin). [1]

LSD har i de flesta fall absorberats i ett annat ämne, såsom papper eller sockerbitar. Dosen intas oralt. [2] Andra användningsområden är sällsynta. [3]

Laglig status: LSD är klassificerat som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet i Finland. [4] [5]

Hur påverkar det?

LSD verkar genom att binda till serotoninreceptorer i olika delar av hjärnan. [2] [6] [7] Dessa receptorer är viktiga för sinnet, minnet, känslorna och självmedvetenheten. [6] Verkan börjar 30–60 minuter efter intag och kan pågå i upp till 16 timmar. [8]

Effekterna av LSD kan vara mycket individuella. [7] Dosstorleken är av stor betydelse, liksom användarens mentala tillstånd, förväntningar och användningsmiljö. [2] Effekterna kan variera beroende på dosstorlek, inte bara i fråga om styrka utan också i fråga om kvalitet. [7]

Psykiska effekter: LSD påverkar tankeprocesser, känslomässiga tillstånd och sinnen. Under påverkan kan uppfattningen om jaget och verkligheten suddas ut, till och med försvinna helt vid höga doser. LSD försvårar behandlingen av information, kommunikationen och det logiska tänkandet. Betydelsen av tid och plats kan förändras: några minuter kan kännas som om timmar har förflutit, och användare kan uppleva att de smälter samman med sin omgivning. Ämnet förstärker de känslor och tankar som är mest närvarande i sinnet. Känslorna kan växla från den ena ytterligheten till den andra. Sinnena förstärks ofta och kan också blandas samman (synestesi). [2] [6] [7] [8]

LSD klassificeras ofta som hallucinogener eftersom det påverkar särskilt de visuella sinnesintrycken. Vanligtvis förstår användaren att sinnesförändringarna beror på LSD och förväxlar dem inte med verkligheten. Äkta hallucinationer är relativt sällsynta vid typiska doser och är oftast förknippade med stora doser. [7] [9] [10] Klassificeringen “psykedelika” används också ofta och inkluderar förutom LSD även till exempel psilocybin, meskalin och ayahuasca. [7]

Fysiska effekter: LSD har minimala fysiologiska effekter. Under användningen kan kroppen bli varm, hjärtfrekvensen bli snabbare och blodtrycket öka. Dessutom kan illamående, muskelstelhet, känslighet och störningar i känselsinnet, skakningar, yrsel och dåsighet förekomma. Pupillerna kan expandera. [2] [3] [8] [9] I sin helhet liknar effekterna av LSD effekterna av psilocybinsvampar.

Centrala risker

Akuta risker Upplevelsen av att förlora jaget och att verkligheten splittras kan leda till ångest, rädsla och panik. [2] [8] LSD har också en tendens att lyfta upp omedvetna tankar, känslor, minnen och trauman. Detta är inte nödvändigtvis farligt i sig, men användningen av LSD kan förvärra psykiska problem eller leda till psykos hos personer med hög risk för psykos. [3] [9] Sensoriska störningar som orsakas av användning av LSD kan återkomma upp till flera månader efter användningen. [11] Det har också uttryckts kritiska åsikter om LSD:s koppling till psykiska problem och psykoser. [12] [13]

Eftersom den upplevelse av verkligheten som en person som påverkas av LSD har förändrats, kan personen vara sårbar för att skada sig själv eller sin omgivning. Risken för olyckor är stor i synnerhet om rusmedlet används på allmän plats eller utan övervakning av en nykter person. [7]

Risker med blandmissbruk: Blandmissbruk, särskilt med stimulerande medel som amfetamin, bör undvikas på grund av att de ökar risken för psykos.

Risker vid riklig användning: Det har inte påvisats några fysiska eller psykiska biverkningar vid långtidsanvändning av LSD. [7] [12]

Beroende: LSD orsakar inte fysiskt beroende och orsakar därför inte abstinenssymtom. Utveckling av psykiskt beroende är sällsynt. [3] [6] [7] [9] I och med upprepad användning ökar toleransen för LSD och andra psykedelika mycket snabbt om användningen fortsätter flera dagar i rad. Den återställs dock på några dagar. [3] [7] [9]

Användning under graviditet: Som en försiktighetsåtgärd bör användning av LSD under graviditet undvikas på grund av att dess effekter på fostret och graviditeten inte är kända. [9]

Hur kan riskerna minskas?

Användning av rusmedel är alltid förknippat med risker. LSD är ett mycket starkt rusmedel med långvariga effekter. Om man väljer att pröva ämnet bör man först pröva det i mycket små mängder. I takt med att dosen ökar förhöjs också risken för negativa effekter. [9] Olika människor reagerar också mycket olika på samma rusmedel och doser.

LSD ska inte användas vid misstanke om latenta psykiska problem och/eller risk för psykos. [9] Vid en lindrig panikattack hjälper det att tala lugnt och att vänta. [2]

Effekterna av LSD och liknande berusningsmedel är särskilt känsliga för användarens mentala tillstånd och för den miljö där ämnet tas. [3]  I praktiken betyder det att användning av LSD i ett negativt sinnestillstånd, i en orolig miljö och utan trygga personer omkring sig mycket sannolikt leder till obehagliga upplevelser. Det bästa sättet att minska riskerna med användning av LSD är att ta ämnet i en trygg och lugn miljö, om alls. Bekant sällskap skapar en känsla av trygghet och hjälper till att förebygga olyckor. [9]