Snus och nikotinpåsar
Snus och nikotinpåsar är nikotinprodukter som används genom att placera lössnus eller portionspåsar mellan överläppen och tandköttet. Nikotinet absorberas genom munnens slemhinna in i blodomloppet. Portionspåsarnas storlek varierar, liksom mängden nikotin de innehåller. Vanligtvis innehåller snus 7–8 mg/g nikotin, men i de starkaste produkterna kan nikotinmängden vara mångdubbelt högre. [1] [2] Mängden nikotin i nikotinpåsar är ungefär densamma, men i vissa fall kan den vara högre än i snus. [3]
Legal status: Försäljning av tobakssnus är förbjuden i alla EU-länder utom Sverige. Till Finland får man föra in högst ett kilo snus, och endast för personligt bruk. Det är förbjudet att beställa snus via internet. Personer under 18 år får varken föra in eller inneha snus.
Nikotinsnus utan tobak får säljas i Finland till personer som fyllt 18 år. Nikotinsnus får inte innehas eller importeras av personer under 18 år. Nikotinsnus får innehålla högst 16,6 milligram nikotin per gram produkt. [4]
Hur verkar det?
Nikotin absorberas från munnens slemhinna till blodet. Från snus eller nikotinpåsar absorberas nikotin långsammare än från cigaretter, men nikotinhalten i kroppen förblir förhöjd längre. [6] Hur mycket nikotin som absorberas beror bland annat på hur länge man har snuset eller påsen i munnen.
Det finns stor individuell variation i nikotinupptaget och effektstyrkan. [7] Genetiken påverkar hur stark signal nikotinet producerar i nervsystemet och hur länge effekten varar. [8]
Upplevda effekter: Liksom andra nikotinprodukter verkar snus och nikotinpåsar antingen stimulerande eller avslappnande beroende på vem som använder och i vilket sinnestillstånd. Vid nervositet verkar nikotin lugnande, särskilt om nervositeten beror på abstinensbesvär. Nikotin klassificeras dock som ett stimulerande ämne. Det ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket. Snusanvändning kan ibland förbättra koncentrationsförmågan – denna effekt är också främst kopplad till lindring av abstinens. [6] [9]
Centrala risker
Risker vid riklig användning: Riklig användning av snus och nikotinpåsar har väckt särskild oro för munhälsan. Snus orsakar lokala förtjockningar och skador på slemhinnan, kallade ”elefanthud” eller snuslesioner. Tandköttet kan också dra sig tillbaka, vilket gör tandrötterna mer utsatta för karies. [1] [10] Förändringar i munnens slemhinna är vanliga även hos dem som använder nikotinpåsar. [11]
Vad gäller cancerrisk är omfattande användning av tobakssnus kopplat till en ökad risk för mun- och svalgcancer. Även risken för cancer i matstrupen och magsäcken är förhöjd. Det har forskats kring nikotinets självständiga samband med olika cancerformer, men forskningsrönet är motstridigt. [1]
Det har också spekulerats i att snus och andra rökfria tobaksprodukter ökar risken för typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. [12] [13] Forskarna är dock inte helt eniga om resultaten. När det gäller cancer och hjärt-kärlsjukdomar anses snus ändå vara mindre skadligt för hälsan än cigaretter. [14] [15]
Akuta risker: För personer ovana vid nikotin kan snus och nikotinpåsar orsaka yrsel, huvudvärk och illamående, det vill säga på nikotinförgiftning. Nikotinförgiftning är möjlig varje gång mängden nikotin överstiger det som kroppen är van vid. [7] På grund av de stimulerande effekterna kan nikotin även göra att man har svårt att somna.
Beroende: Nikotin är ett mycket beroendeframkallande ämne. [6] Även om effekterna varierar mellan individer, är det sannolikt att upprepad användning leder till beroende. Riklig användning medför skador på munhälsan och andra långsiktiga hälsorisker. [1] [10] Vid upprepad användning försöker kroppen minska nikotinets effekter genom att utveckla tolerans. [16] Enligt en enkätstudie finns det troligen ingen större skillnad i beroendepotential mellan snus och cigaretter. [17]
Användning under graviditet: Snus och nikotinpåsar rekommenderas inte under graviditet. Tobaksrökning är särskilt skadligt för fostret, men även nikotin i sig är farligt. [18] Nikotin drar samman blodkärlen och försämrar därmed fostrets syretillförsel. [19] Om det är absolut nödvändigt att använda nikotin under graviditeten rekommenderas kortverkande nikotinprodukter som tuggummi eller tabletter. [18]
Hur kan riskerna minskas?
Som med alla rusmedel är det bästa sättet att minska skadorna av snus och nikotinpåsar att använda dem mindre och mer sällan. Genom att använda snus och nikotinpåsar med lägre nikotinhalt är det också lättare att avvänjas, om man eventuellt vill sluta i något skede.
För att minska skador på slemhinnorna kan man växla platsen för snuset eller påsen i munnen, vilket minskar den lokala belastningen på tandköttet. Det är också bra att gå till tandläkaren regelbundet.
Personer med sömnsvårigheter bör undvika nikotinprodukter före läggdags.
[1] Ollila, H.; Ruokolainen, O.; Kinnunen, J. M. & Rautalahti, M. (2017). Nuorten nikotiinituotteiden käyttö. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim, 2017;133(21):2045-53.
[2] THL 2024: ”Nuuska”. Viitattu 22.4.2025.
[3] THL 2024: ”Nikotiinipussit”. Viitattu 28.4.2025.
[4] Tupakkalaki (549/2016). Pykälät 25a, 53, 62, 63 ja 118. Finlex verkkosivut, viitattu 3.6.2025.
[5] Hallituksen esitys HE 221/2024 vp, viitattu 28.4.2025.
[6] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi (2022). “Nikotiinin farmakologiset vaikutukset”. Sivut 92-93. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[7] Vähäkangas, Kirsi (2022). “Nikotiinin vaikutukset”. Sivu 111. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[8] Winell, Klas; Ollila, Hanna. & Korhonen, Tellervo (2022). “Tupakkakokeiluihin ja säännöllisen käytön aloittamiseen vaikuttavat tekijät”. Sivut 18-19. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[9] Korpi, Esa R. & Linden, Anni-Maija (2024): “Riippuvuutta aiheuttavat aineet ja mekanismit”. Sivu 566. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.
[10] Heikkinen, A.M., Merman, J.H. & Sorsa, T. (2015). Tupakka, nuuska ja suun terveys. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim, 2015; 131(21):1975-80.
[11] THL 2024: ”Nikotiinipussit”. Viitattu 28.4.2025.
[12] Carlsson et al. (2017). “Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts”. Journal of internal medicine, 281(4), 398-406.
[13] Rostron, B. L., Chang, J. T., Anic, G. M., Tanwar, M., Chang, C. M., & Corey, C. G. (2018). “Smokeless tobacco use and circulatory disease risk: a systematic review and meta-analysis”. Open Heart, 5(2).
[14] Lee, P. N. (2013). “The effect on health of switching from cigarettes to snus–a review”. Regulatory Toxicology and Pharmacology, 66(1), 1-5.
[15] Lee, P. N. (2013). “Epidemiological evidence relating snus to health–an updated review based on recent publications”. Harm reduction journal, 10(1), 36.
[16] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi. (2022). “Nikotiinin toistuvan käytön vaikutukset: toleranssi ja herkistyminen”. Sivu 94. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[17] Fagerstrom, K. (2018). ”A Comparison of Dependence across Different Types of Nicotine Containing Products and Coffee”. International journal of environmental research and public health, 15(8), 1609.
[18] Ekblad, M. ja Vähäkangas, K. (2020). Kannattaako nikotiinikorvaushoito raskauden aikana? Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim, 2020;136(1):23-9.
[19] Tiitinen, Aila. (2024). ”Raskaus ja tupakointi”. Lääkärikirja Duodecim, Terveyskirjasto.
Like, share