Tobak
Tobak klassificeras som stimulantia. [1] Det tillverkas genom att torka bladen från växter som tillhör släktet Nicotiana. Den vanligaste tobaksprodukten är tobak som man röker i cigaretter, cigarrer, pipa eller vattenpipa. Tobaksprodukter som används i munnen utan att rökas inkluderar snus och tuggtobak. [2]
Laglig status: Tobak är ett lagligt rusmedel i Finland. Innehav är förbjudet för personer under 18 år. Det är inte heller tillåtet att sälja eller överlåta tobak till minderåriga. [3]
Hur påverkar det?
Tobakens berusande effekt kommer från nikotin. Ämnet verkar på hjärnans nikotinreceptorer och ger en stimulerande och behaglig känsla. [1][4] Nikotin ökar bland annat utsöndringen av dopamin. [5] Nikotin absorberas snabbt från lungorna till blodomloppet och når hjärnan inom några sekunder. [1] Vid rökning är nikotinets halveringstid i kroppen ungefär två timmar. [1] Nikotin är ett kortverkande rusmedel: personer som är beroende måste röka regelbundet för att upprätthålla en jämn nikotinnivå i blodet. [1]
Effekten av nikotin varierar mellan individer, och genetiska faktorer påverkar hur nikotin påverkar signalsubstanserna i nervsystemet. [6]
Psykiska effekter: Nikotin ger ofta en känsla av välbefinnande. Det kan ha en uppiggande eller lugnande effekt beroende på situationen. Det kan förbättra koncentrationen, lindra stress och minska aptiten. [1][7]
Fysiska effekter: Rökning höjer blodtrycket och pulsen, torkar ut slemhinnorna i munnen, ökar salivproduktionen och vidgar luftrören. Darrningar kan också förekomma. [1][7] Det är vanligt att ovana användare känner illamående efter att ha rökt cigarett. Vana rökare kan däremot röka stora mängder utan att uppleva illamående eller huvudvärk. [8]
Centrala risker
Risker vid riklig användning: Rökning medför stora långsiktiga hälsorisker (beroende, hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom, cancer, mag- och tarminflammation, munsjukdomar, hudsjukdomar och hudsymtom, bukspottkörtelsjukdomar, fosterskador). [9] Skadeverkningarna av tobaksrökning påverkar nästan alla delar av kroppen. [10]
Rökning ökar risken för flera olika cancersjukdomar, särskilt lungcancer: cirka 90 % av lungcancerfallen orsakas av rökning. [10] Tobaksrök innehåller över 7 000 kemiska föreningar, varav över 200 är giftiga och cirka 70 är cancerframkallande. [11] Även passiv rökning är farlig: exponering för andras tobaksrök ökar risken för lungcancer med 20–30 % jämfört med personer som inte utsätts. [12]
Nästan alla fall av kronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas av rökning. [10] På lång sikt ökar rökning också risken för andra lungsjukdomar, kranskärlssjukdomar, typ 2-diabetes och stroke. Rökning påverkar även fertiliteten och mun- och tandhälsan negativt. [7][10][11][13] Det har uppskattats att rökare i genomsnitt har tio år kortare livslängd än icke-rökare. [10]
Beroende: Tobak är ett av de mest beroendeframkallande rusmedlen. [14] Beroendet kan vara både psykiskt och fysiskt. Psykiskt beroende kännetecknas av starkt begär och tvångsmässig rökning trots kännedom om hälsoriskerna. [14] Fysiskt beroende innebär att kroppen behöver nikotin för att fungera normalt. [8][15] Att sluta använda leder då till abstinenssymtom som sannolikt inkluderar irritation, illamående och koncentrationssvårigheter. [15] Abstinens börjar inom några timmar och är som starkast efter ett par dagar. [15] De fysiska symtomen varar i genomsnitt 3–4 veckor, men det psykiska beroendet kan kvarstå längre. [16]
Vid upprepad användning utvecklas tolerans mot nikotin: kroppen minskar sin känslighet för ämnet. [17] Samtidigt kan kroppen också bli mer känslig för nikotinets belönande effekter, vilket ökar risken för beroende. [8][17]
Akuta risker: Nikotinförgiftning kan inträffa om stora mängder nikotin kommer in i kroppen. Symtom inkluderar illamående, huvudvärk, darrningar och kräkningar. I extrema fall kan det leda till chock, medvetslöshet och andningsdepression. [13] Rökning höjer pulsen och blodtrycket och utgör därför en risk för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Plötsliga dödsfall orsakade direkt av rökning är dock sällsynta. [13] En enda gång man röker för med sig tjära, kolmonoxid och många andra giftiga ämnen in i kroppen. [18][19]
Användning under graviditet: Rökning bör undvikas under graviditeten. Tobakens ämnen passerar moderkakan och når fostrets blodomlopp. Rökning påverkar bland annat hjärnans utveckling och ökar risken för missfall och för tidig födsel. Barn till rökande mödrar är i genomsnitt mindre vid födseln. [20] Även passiv rökning skadar fostrets utveckling. [20] Rökning under graviditeten ökar även risken för sjukdomar efter födseln. [21]
Hur kan riskerna minskas?
Det råder en ovanligt stark enighet om tobakens skadlighet för hälsan. Det bästa sättet att undvika riskerna med rökning är att inte röka. Stöd och rådgivning för att sluta röka finns tillgängligt via till exempel hälsocentraler.
Nikotinläkemedel för substitutionsbehandling såsom sugtabletter, plåster och tuggummi kan hjälpa vid rökavvänjning. Men eftersom de fortfarande innehåller nikotin, upprätthåller de beroendet och bidrar till flera andra hälsorisker som är kopplade till tobak. Det rekommenderas att man även avslutar användningen av ersättningsprodukter så småningom.
[1] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi (2022). “Nikotiinin farmakologiset vaikutukset”. Sivut 92-93. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[2] Heloma, Antero (2022): “Tupakka- ja nikotiinituotteet ja niiden käyttötavat”. Sivut 28-29. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[3] Tupakkalaki 549/2016. Finlex verkkosivut, katsottu 11.6.2025.
[4] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi (2022). “Nikotiinin vaikutustapa”. Sivut 93-94. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[5] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi (2022). “Nikotiiniriippuvuuden kehittyminen”. Sivut 95-97. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[6] Winell, Klas; Ollila, Hanna. & Korhonen, Tellervo (2022). “Tupakkakokeiluihin ja säännöllisen käytön aloittamiseen vaikuttavat tekijät”. Sivut 18-19. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[7] Korpi, Esa R. & Linden, Anni-Maija (2024): “Riippuvuutta aiheuttavat aineet ja mekanismit”. Sivut 562-569. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.
[8] Salminen, Outi; Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo & Winell, Klas (2022): “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden neurobiologiset mekanismit”. Sivu 17. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[9] Salminen, Outi (2022). “Tupakkatuotteiden kemiallisten aineiden haitalliset vaikutukset”. Sivut 109-110. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[10] Laatikainen, Tiina (2022): “Savullisen tupakoinnin aiheuttamat sairaudet”. Sivut 136-139. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[11] Husgafvel-Pursiainen, Kirsti & Salminen, Outi (2022): “Tupakansavun vaikutukset”. Sivu 116. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[12] Salminen, Outi & Husgafvel-Pursiainen, Kirsti (2022): “Ympäristön tupakansavulle altistuminen – passiivinen tupakointi”. Sivut 122-125. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[13] Vähäkangas, Kirsi (2022). “Nikotiinin vaikutukset”. Sivu 111-112. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[14] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi. (2022): “Psyykkinen ja fyysinen nikotiiniriippuvuus”. Sivut 94-95. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[15] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi (2022): “Fyysinen riippuvuus nikotiinista – vieroitusoireet”. Sivut 98-99. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[16] Korpi, Esa R.; Salminen, Outi & Linden, Anni-Maija (2024): “Nikotiini”. Sivut 589-591. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.
[17] Kiianmaa, Kalervo & Salminen, Outi. (2022). “Nikotiinin toistuvan käytön vaikutukset: toleranssi ja herkistyminen”. Sivu 94. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[18] Salminen, Outi & Husgafvel-Pursiainen, Kirsti (2022): “Tupakansavun haitta-aineet”. Sivut 117-118. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[19] Husgafvel-Pursiainen, Kirsti & Salminen, Outi (2022): “Tupakansavun koostumus”. Sivut 116-117. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[20] Ekblad, Mikael & Juusela, Maria (2022): “Tupakoinnin ja nikotiinin vaikutukset raskauden kulkuun ja lapsen terveyteen”. Sivut 237-241. Kirjassa: “Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus” (toim. Heloma, Antero; Korhonen, Tellervo; Patja, Kristiina; Salminen, Outi & Winell, Klas). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[21] Karjalainen, Karoliina; Montonen, Martta; Raitasalo, Kirsimarja; Ruokolainen, Otto; Tigerstedt, Christoffer; Warpenius, Katariina & Wuorio, Sanna (2015): “Alkoholin, tupakan, huumeiden ja rahapelien haitat läheisille, sivullisille ja yhteiskunnalle”. Tutkimuksesta tiiviisti: 2015_034. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
Like, share