Alkohol

När man talar om alkohol avses oftast etanol (etylalkohol). Etanol är en kemisk förening som bildas som ett resultat av en jäsningsprocess. [1] Alkoholdrycker delas in i svaga (till exempel öl, cider och vin) och starka (till exempel sprit, whisky och konjak). [2]

Legal status: I Finland får alkoholdrycker innehålla högst 80 volymprocent alkohol. Den som har fyllt 18 år får köpa och inneha svaga alkoholdrycker (högst 22 %). Den som har fyllt 20 år får köpa och inneha starka alkoholdrycker (mer än 22 %). Det är förbjudet att inneha alkoholdryck om den inte är lagligt tillverkad eller importerad. Brännvin (över 80 %) får inte tillverkas, importeras, säljas, användas eller innehas utan tillstånd från Valvira. [3]

Hur verkar det?

Alkohol påverkar nervsystemet, särskilt funktionen hos signalsubstanserna som kallas GABA och glutamat. Effekten är huvudsakligen dämpande på centrala nervsystemet. [4] [5] Största delen av etanolen absorberas i den första delen av tunntarmen. Därför tar alkoholens effekter vid långsammare och är lindrigare om den konsumeras i samband med mat. [5] Alkoholhalten i blodet är som högst cirka 60 minuter efter att portionen har intagits. [1] [5] [6]

Hur alkohol påverkar beror bland annat på kön, kroppsvikt, ålder och hormonella faktorer. Vissa människor har en medfödd egenskap som gör dem mer känsliga för alkohol än andra. [7] [8]

Vid små portioner, när alkoholhalten i blodet är under en halv promille, har alkohol oftast en uppiggande, avslappnande, ångestdämpande effekt samt gör en mer social och pratsam. [1] [6] Ju högre alkoholhalten i blodet stiger, desto mer framträder effekterna som förlamar hjärnverksamheten.

Vid stora portioner, när halten i blodet närmar sig en eller till och med två promille, kan alkoholkonsumtion orsaka kraftiga humörsvängningar, sluddrigt tal, ostadighet och oförmåga att bedöma sitt eget beteende och dess konsekvenser. Minnesluckor är också vanliga i detta tillstånd. [1] [6] En alkoholhalt på 3–5 promille är redan livshotande om ingen stark tolerans har utvecklats. [1] [9]

Berusningstillståndet har sagts vara den mest skadliga effekten av alkohol. I samband med berusning ökar risken för olyckor och andra oönskade konsekvenser avsevärt. [10]

Väsentliga risker

Akuta risker: Alkohol kan i stora mängder leda till koma, andningsdepression och död. [6] Kraftig berusning är redan ett tecken på förgiftning. Det allvarligaste förgiftningstillståndet är när den berusade inte reagerar på ljud eller smärta. [8]

Klumpighet och försämrade hjärnfunktioner vid alkoholpåverkan utgör en risk i trafiken. [7] Att köra bil kräver just de kognitiva färdigheter som rusmedel tydligt försämrar, såsom uppmärksamhet, reaktionsförmåga, beslutsfattande och impulskontroll. [11] [12] Alkohol ökar också risken för olyckor utanför trafiken. [12] I kallt väder är risken för förfrysning större, eftersom en berusad person felaktigt kan tro sig vara varm. Detta beror på alkoholens kärlvidgande effekt. [7]

Alkohol orsakar inte aggressivitet i sig, men kan öka den hos vissa individer. Detta beror sannolikt på alkoholens inverkan på omdömet och förmågan att reglera sitt beteende. [7] Alkohol är ofta en bidragande faktor i våld i nära relationer. [13]

Risker vid blandmissbruk: Alkohol har interaktioner med flera läkemedel. De viktigaste av dessa är medel som dämpar det centrala nervsystemet såsom bensodiazepiner, opioider och gabapentinoider (t.ex. Lyrica), som förstärker alkoholens effekt och vice versa. [5] [6] [14] [15] Även kombinationen av andra dämpande rusmedel, såsom GHB eller GBL, med alkoholkonsumtion ökar risken för förgiftning. [16] Dessutom är det bra att undvika alkohol i kombination med alla psykofarmaka.

Risker vid stor konsumtion: Riskerna med hög och långvarig alkoholkonsumtion är välkända. Alkohol kan skada nästan alla kroppens organ, av vilka levern och hjärnan är särskilt utsatta. [6] [17]

Levern står för mer än 90 % av alkoholens nedbrytning i kroppen. [6] På lång sikt kan denna belastning leda till flera olika leversjukdomar såsom alkoholhepatit eller levercirros. [1] [6] [17] [18] Hos personer som konsumerar mycket stora mängder alkohol har man observerat en minskning av hjärnans storlek, eftersom alkohol reducerar nervcellernas förgreningar och cellstorlek. [17] Alkoholanvändning medför särskilt stora risker i ung ålder: hög konsumtion under utvecklingsfasen kan leda till försämring av arbetsminnet, uppmärksamheten, rymduppfattningen och de exekutiva funktionerna. [17] [19]

Långvarig alkoholkonsumtion skadar även matsmältningssystemet, bukspottkörteln och hjärtat samt höjer blodtrycket. [1] [6] [18] Alkohol ökar risken för minst sju olika former av cancer. Risken är störst för cancer i mag-tarmkanalen samt bröstcancer hos kvinnor. [20] Redan måttliga mängder alkohol ökar risken för cancer. [21] Alkohol har även skadliga effekter på sexualitet, hormonfunktion och kroppens immunförsvar. [1] [6]

Psykiska biverkningar inkluderar ångest, rastlöshet, irritabilitet, humörsvängningar, nedstämdhet, rädsla, brist på motivation, minskad känsla av njutning, mental trötthet samt minnes- och koncentrationssvårigheter. [22] Mäns berusningsdrickande har kopplats till ökad risk för depression. För kvinnor är resultaten mer motstridiga. [23]

Ungefär hälften av storkonsumenter av alkohol uppvisar minnesproblem och svårigheter att lära sig nya saker. Faktiska demenssymtom förekommer hos cirka 1 av 10 storkonsumenter. [24]

Några veckor efter att man har slutat med hög alkoholkonsumtion kan delirium tremens, eller alkoholabstinensdelirium, uppstå. Ibland kan även berusningsdelirium utvecklas under själva perioden av drickande. Delirium återkommer lätt, även med mindre mängder alkohol, och kan i upprepade fall utvecklas till schizofreni.

En annan form av alkoholpsykos är alkoholhallucinos, som kännetecknas särskilt av hörselvillor utan förvirring. Tillståndet kan börja redan medan man konsumerar alkohol eller inom 1–2 veckor efter att användningen upphört, och det förbättras oftast inom en månad. Även minnesstörningar orsakade av alkohol i kombination med brist på vitamin B1 kan utvecklas till ett psykotiskt tillstånd. [25]

Beroende: En av de skadliga effekterna av långvarig alkoholkonsumtion är utvecklingen av beroende. [1] Ärftliga faktorer ökar risken för att utveckla alkoholberoende. [26] Psykiskt beroende yttrar sig till exempel som ett tvångsmässigt behov av att dricka. Fysiskt beroende uppstår efter långvarig användning och visar sig som abstinenssymtom. [27]

Fysiska abstinenssymtom vid alkoholavvänjning kan innefatta bland annat darrningar, hjärtklappning, sömnlöshet och ångest. Om de inte behandlas kan symtomen förvärras och leda till delirium, även kallat alkoholabstinensdelirium. Alkoholrelaterat delirium kan inkludera hallucinationer och psykotiskt beteende. [1] [6]

Vid upprepad konsumtion utvecklas tolerans mot alkoholens effekter. Toleransen kan tredubblas inom några veckor. [6] [28] Då krävs större mängder alkohol för att uppnå samma effekt, vilket i sin tur ökar hälsoriskerna.

Personer med alkoholberoende har ofta också psykiska störningar, däribland framför allt affektiva störningar och ångeststörningar. Risken att insjukna i depression är högre än hos måttlighetsdrickare. Personer som lider av depression bör undvika alkoholkonsumtion, eftersom de löper större risk för allvarliga alkoholproblem än de som inte har depression. [23]

Alkoholkonsumtion under graviditet: Att använda alkohol under graviditeten påverkar alla fostrets organ och förstör bland annat fostrets hjärnceller. [29] De utvecklingsstörningar som orsakas av alkohol sammanfattas under termen FASD (fetal alcohol spectrum disorders). Den allvarligaste formen är fetalt alkoholsyndrom (FAS), som kännetecknas av förändringar både i det yttre och i de kognitiva funktionerna. Dessutom skiljer man mellan partiellt fetalt alkoholsyndrom (pFAS), ARBD (Alcohol Related Birth Defect) – alkoholrelaterade födelsedefekter – samt ARND (Alcohol Related Neurobehavioral Disorder), som innebär alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska avvikelser. [29] [30] Alkohol bör inte användas alls under graviditeten. [13] [29]

Hur kan riskerna minskas?

Användning av rusmedel innebär alltid en risk. Det finns ingen exakt gräns för helt säker alkoholkonsumtion. [31] Riskerna med alkoholanvändning kan dock minskas genom att dricka måttligt och sällan.

Risken för alkoholrelaterade skador är låg hos friska, arbetsföra män som dricker 0–2 portioner per dag, och hos kvinnor 0–1 portioner per dag. Risknivån är måttlig om män konsumerar 14 och kvinnor 7 portioner per vecka. Hög risknivå är 23–24 portioner för män och 12–16 portioner för kvinnor per vecka. [20] Man kan uppskatta sin alkoholkonsumtion med hjälp av ett  test av dryckesvanor.

Olycksrisken ökar betydligt vid riklig engångskonsumtion varje vecka. [20] Dessutom ökar en snabb takt av drickanderisken för överdosering och alkoholförgiftning. [8]

Om en person som druckit alkohol blir medvetslös eller “slocknar”, ska personen läggas i framstupa sidoläge. Detta minskar risken för att kvävas av kräkningar och säkerställer att andningen fungerar. Om personen reagerar på tal eller beröring finns det inget behov av att åka till sjukhus. Fall där den berusade inte reagerar alls kräver omedelbar sjukhusvård. [32] Om en person med alkoholförgiftning kommer till akutmottagningen i tid, finns det i regel ingen risk för dödsfall. [8]