Heroin
Heroin (diacetylmorfin) är ett halvsyntetiskt derivat av morfin, som utvinns ur opiumvallmo. [1] [2] Heroin används genom att rökas, sniffas eller injiceras intravenöst. [3] Heroinets renhet varierar beroende på tidpunkt och ursprungsland. [1]
Laglig status: Heroin är i Finland klassificerat som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet. [4] [5] Högsta domstolen har slagit fast att heroin är en synnerligen farlig narkotika. [6]
Hur påverkar heroin?
Heroin verkar dämpande på det centrala nervsystemet. [7] Det binder till opioidreceptorer på samma sätt som kroppens egna endorfiner. [8] Heroin är mycket fettlösligt och sprider sig därför snabbt i kroppen. [1] [7] Vid intravenös användning börjar effekten av heroin inom några minuter och varar 3–5 timmar. [1] Effekterna av heroin beror bland annat på dosens storlek, användarens tolerans och användningssätt. [1] [2]
Eftersträvade effekter: Liksom andra opioider lindrar heroin smärta. Det ger oftast också upphov till euforiska känslor av välbefinnande. [2] Utöver fysisk smärta lindrar heroin även emotionellt lidande. [2] [7] För personer med heroinberoende kan den huvudsakliga orsaken till bruk vara att undvika abstinenssymtom. [2]
Biverkningar: Obehagliga effekter av heroin kan inkludera förstoppning, illamående, kräkningar, yrsel och klåda i huden. [2] [7] Heroin försämrar också minnet och koncentrationsförmågan. När effekten avtar är ångest och depressiva känslor vanliga. [2]
Väsentliga risker och skadeverkningar
Akuta risker: Heroin medför risk för livshotande överdos. Ämnet dämpar det centrala nervsystemet och kan i stora doser leda till andningsdepression och syrebrist. [1] [7] Dödsfall relaterade till heroin är i huvudsak överdoser. [9] Överdos behöver dock inte alltid leda till döden – det kan även leda till exempelvis svår nervsmärta eller lungskador. [1]
Risker vid blandmissbruk: Heroin och alkohol förstärker varandras effekter, vilket ökar risken för förgiftning. [1] Även sömnmedel och lugnande läkemedel, såsom bensodiazepiner, förstärker heroinets dämpande effekter. [1] [14]
Risker vid hög konsumtion: Vid långvarig användning skadar heroin bland annat njurarna. [1] Den mest centrala långtidsskadan är dock utvecklingen av starkt beroende. [7]
Beroende: Heroin och andra opioider är bland de mest beroendeframkallande rusmedlen. [2] [7] De egentliga abstinenssymtomen utvecklas om användningen pågår flera veckor. Heroinets abstinenssymtom är starkare än för långverkande opioider som buprenorfin. Symtomen kan omfatta irritabilitet och depression samt tydliga fysiska symtom såsom svettningar, gråt, illamående och kraftig snuva. Den beroende kan ha svårt att tänka på något annat än drogen. [1] [2] [7]
Vid upprepad användning utvecklas tolerans mot heroinets och andra opioiders effekter. [1] [2] [7] Toleransen återställs dock ganska snabbt när användningen upphör. [2] Därför är överdoser mycket vanliga hos personer som återupptar användningen efter ett uppehåll.
Intravenös användning av heroin medför risk för allvarliga infektionssjukdomar såsom hiv och hepatit C. [10] [11] Hepatit C-smitta är den vanligaste injektionsrelaterade komplikationen: i Finland har cirka 75 % av alla som injicerar narkotika smittats. [10] [12] Injektioner kan också orsaka lokala infektioner. Det är också möjligt att svamp eller bakterier kommer in i blodomloppet vid injektion. [13]
Användning under graviditet: Om heroin används under graviditeten är riskerna för fostret betydande. Heroinanvändning under graviditet är förenat med ökad risk för missfall, fosterdöd, fostrets långsammare tillväxt, blödningar under graviditeten och för tidig förlossning. Barnet lider sannolikt av abstinenssymtom vid födseln, även om de är lindrigare än för till exempel buprenorfin. Heroin orsakar enligt nuvarande kunskap inte missbildningar hos fostret. [1] [15]
Hur kan riskerna minskas?
Användning av rusmedel är alltid förknippad med risker. Åtgärder för att minska riskerna eliminerar dem aldrig helt.
En del av riskerna med heroin kan undvikas genom att inte använda det intravenöst. Om ämnet ändå injiceras är det ytterst viktigt att alltid använda egna, rena injektionsinstrument och preparationskärl. Detta är det bästa sättet att förebygga infektionsrisker relaterade till intravenös droganvändning. [16] Använda nålar och sprutor kan bytas ut mot rena vid hälsorådgivningspunkter.
Överdossituationer kräver omedelbar medicinsk vård.
Olika individer reagerar mycket olika på samma rusmedel och doser. Detta är viktigt att komma ihåg även vid heroinanvändning.
[1] Barceloux, Donald G. (2012): “Medical Toxicology of Drug Abuse. Synthesized Chemicals and Psychoactive Plants”. John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.
[2] Koob, George F.; Arends, Michael A. & Le Moal, Michel (2014): “Drugs, addiction, and the brain”. Elsevier Science Publishing Co, Inc, San Diego.
[3] EUDA (2024): “European Drug Report 2024: Heroin and other opioids – the current situation in Europe”. The European Union Drugs Agency, Lisbon. Katsottu 17.2.2025.
[4] Valtioneuvoston asetus huumausaineina pidettävistä aineista, valmisteista ja kasveista (543/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
[5] Huumausainelaki (373/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
[6] Korkeimman oikeuden päätös KKO:2004:73. Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.
[7] Kalso, Eija & Rauhala, Pekka (2024): “Opioidien vaikutukset ja niiden mekanismit”. Sivut 516-521. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7 painos, Duodecim, Helsinki. Verkkoaineisto. Painettu versio julkaistu 2024.
[8] Kalat, James (2013): “Biological psychology”. 11. painos, Wadsworth Publishing, Boston.
[9] Degenhardt, Louisa; Bucello, Chiara; Mathers, Bradley; Briegleb, Christina; Ali, Hammad; Hickman, Matt & McLaren, Jennifer (2011): “Mortality among regular or dependent users of heroin and other opioids: a systematic review and meta-analysis of cohort studies.” Addiction, vol. 106:1, 32-51.
[10] Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja (2018): “Huume- ja lääkeriippuvuus Suomessa”. Sivut 11-12. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[11] Tavitian-Exley, Isabel; Vickerman, Peter; Bastos, Francisco I. & Boily, Marie-Claude (2014): “Influence of different drugs on HIV risk in people who inject: systematic review and meta-analysis”. Addiction, vol. 110, 572–584, DOI: 10.1111/add.12846
[12] THL (2024): ”Tartuntataudit Suomessa 2023”. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.
[13] Kivelä, Pia (2018): “Huumeiden pistämiseen ja ulkoisiin olosuhteisiin liittyvät infektiot”. Sivut 210-211. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[14] Lindsey, Wesley T.; Stewart, David & Childress, Darrell (2012): “Drug Interactions between Common Illicit Drugs and Prescription Therapies”. American Journal of Drug & Alcohol Abuse, vol. 38:4, 334-343.
[15] Kahila, Hanna (2018): “Huumeiden vaikutuksesta raskauteen ja vastasyntyneeseen”. Sivu 275. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Niemelä, Sonja). 1. painos, Duodecim, Helsinki.
[16] THL (2016): ”Päihdetilastollinen vuosikirja 2016. Alkoholi ja huumeet”. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki.
Like, share