Kokain

Kokain är ett rusmedel som klassificeras som stimulantia och verkar stimulerande på det centrala nervsystemet.

Kokain utvinns genom att isolera det från kokabuskens blad. [1] Från bladen extraheras en kokainalkaloid, som med hjälp av saltsyra förädlas till ett ljust, vattenlösligt pulver (kokainhydroklorid). [1] [2] [3] Pulvret används genom att snortas via näsan. [2] [3] [4] Intravenös användning förekommer också, men i mindre utsträckning. [2] [3] Crack och free-base är former av kokain som kan rökas. [1] [2] [3] Renheten hos kokain som cirkulerar i Finland varierar. [5] [6]

Laglig status: Kokain är i Finland klassificerat som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet. [7] [8] Högsta domstolen har fastställt att kokain är en särskilt farlig narkotika. [9]

Hur påverkar kokain?

Kokain verkar stimulerande på det centrala nervsystemet. Det påverkar särskilt signalsubstanserna dopamin och noradrenalin genom att förhindra återfall i nervcellen. [2] [3] Effekterna börjar inom några minuter och varar i 20–45 minuter. Effekterna av rökt kokain (crack, free-base) är kortare men starkare än när kokain snortas. [3]

Kokainets effekter beror på användarens individuella känslighet, substansens renhet, dosstorlek och administrationssätt. [3]

Psykiska effekter: Kokain piggar upp, stimulerar, ger energi, förbättrar prestationsförmågan och höjer humöret. [2] [4] Det lindrar social ångest, hämningar och oro. Självförtroendet kan kännas förhöjt under påverkan. [3] Vanliga biverkningar inkluderar irritabilitet, ångest, rastlöshet och paranoia. Humöret kan skifta kraftigt under påverkan av kokain. [2] [3] [4]

Fysiska effekter: Kokain höjer blodtrycket och hjärtfrekvensen. [2] Det ökar även syre- och glukoshalten i blodet. Pupillerna kan vidgas under påverkan. [2] Kokain minskar aptiten och behovet av sömn. [2] [3]

Väsentliga risker och skadeverkningar med kokainanvändning

Akuta risker: Användning av kokain medför risker såsom blodkoagulation, rytmrubbning, hjärtmuskelinflammation, stroke och överhettning. [3] Dessa är oftast följder av överdosering av kokain. Överdoser kan också orsaka andningsdepression. Andra symtom inkluderar hallucinationer, panikattacker och paranoia. Symtomen liknar effekterna av hög dos amfetamin. [1]
Kokain har även kopplats till plötsliga epileptiska anfall [3], även om orsakssambandet inte är helt klarlagt. [10]

Allvarliga komplikationer är osannolika vid små doser men blir mer troliga vid större mängder. [3] Osäkerheten om renheten och halten av ämnet som säljs som kokain ökar risken för obehagliga och oväntade effekter. [11]

Risker vid blandmissbruk: Vissa läkemedel, såsom SSRI-antidepressiva och MAO-hämmare, förstärker kokainets stimulerande effekter, vilket belastar hjärt-kärlsystemet. [3] Samtidig användning av alkohol och kokain ökar dödsrisken, även om forskningen är oenig om orsakerna. Samtidig användning av alkohol och kokain kan i kroppen bilda kokaetylen, vilket kan öka risken för hjärt-kärlskador. De varierande effekterna kan bero på andra faktorer, såsom hur länge man använt kokain och om man röker eller om det finns andra riskfaktorer som är typiska för hjärtproblem. Effekterna av kokaetylen liknar kokain men är mer långvariga. Alkohol fördröjer även nedbrytningen av kokain och kokaetylen, vilket förlänger deras effekt. [12] [13] Samtidig användning av flera substanser ökar både kort- och långsiktiga risker. [14]

Risker vid hög konsumtion: Långvarigt bruk av kokain kan leda till undernäring, sömnsvårigheter, kronisk trötthet, ångest, depression, minnes- och koncentrationssvårigheter, huvudvärk, kramper och panikattacker. [3] Riklig användning ökar risken för paranoida tankar och andra psykotiska symtom, som kan utvecklas till långvariga psykoser. [3]

Snortning av kokain kan på lång sikt orsaka kronisk rinit, näsblod, nedsatt luktsinne eller leda till hål i nässkiljeväggen. [1] [15]

Kokain späds ofta ut med levamisol. Användare har rapporterat påverkan på blodcellernas produktion, hudnekros, kärlinflammation, tromboser och förändringar i hjärnans vita substans. [15]

Beroende: Kokain kan ge upphov till starkt psykologiskt beroende vid upprepad användning. [1] Avslutande av användningen kan leda till trötthet, utmattning, depression, självmordstankar och paranoia. [2] [3] [4] Tolerans mot de positiva effekterna utvecklas vid regelbunden användning. [3]

Användning under graviditet: Kokainanvändning under graviditet kan orsaka andningsproblem, tarmskador, hjärnskador och epileptiska anfall hos det nyfödda barnet. Huvudomfånget kan vara mindre än normalt. Risken för missfall och för tidig förlossning är högre bland mödrar som använder kokain. [2]

Hur kan riskerna med kokain minskas?

Användning av rusmedel innebär alltid en risk. Vid illegala substanser ökar risken ytterligare eftersom man aldrig kan vara säker på innehållet. Åtgärder för riskminimering eliminerar aldrig riskerna helt.

Beroende och långtidsskador kan undvikas genom att använda substansen så sällan som möjligt.

Överdoser kräver omedelbar medicinsk vård.