MDMA (ecstasy)
MDMA (3,4-metylendioxymetamfetamin) är ett rusmedel som klassificeras varierande både som stimulant och psykedelika. MDMA är en helt syntetisk drog och förekommer inte naturligt. Rent MDMA är ett kristallint, ljust pulver. Det används dock oftast i form av ecstasytabletter som tas oralt. [1] Halterna av MDMA i ecstasytabletter varierar kraftigt. [1] [2] [3]
Laglig status: I Finland är MDMA klassificerat som narkotika. Användning, köp, försäljning och innehav är förbjudet. [4] [5] Högsta domstolen har fastställt att ecstasy är ett synnerligen farligt narkotikum. [6]
Hur påverkar MDMA?
MDMA påverkar hjärnan genom att öka aktiviteten hos signalsubstanserna serotonin och dopamin. [1] [7] Effekten hos MDMA börjar cirka 30–60 minuter efter intag och varar beroende på dos cirka 5–6 timmar. [1] Effekterna påverkas av dosens storlek, individuell ämnesomsättning, kroppsvikt, vätskebalans, fysisk ansträngning och hjärt- och kärlsystemets skick. [1]
När det gäller ecstasytabletter bör man beakta att effekterna beror på vad tabletterna innehåller. Förutom MDMA innehåller ecstasytabletter ofta andra substanser med stimulerande eller psykedeliska egenskaper samt binde- och tillsatsämnen som används inom läkemedelsindustrin. [3] [8]
Eftersträvad effekt: MDMA ökar den sociala förmågan, empatiförmågan och känslan av samhörighet med andra människor. Det förbättrar koncentrationsförmågan, ökar känslan av välbefinnande och ger energi. [1] MDMA förstärker positiva känslor samtidigt som negativa känslor som rädsla och ångest minskar. [9] Lätta förändringar i synupplevelser kan förekomma, vilket är en orsak till att MDMA ibland klassificeras som hallucinogen/psykedelika. [1]
Biverkningar: Vanliga biverkningar av MDMA inkluderar aptitlöshet, muntorrhet, koncentrationssvårigheter, käkstelhet, yrsel, rastlösa ben samt svårigheter att reglera kroppstemperaturen. [1] [10] Muskelkramper, ryckningar i ögonen och illamående är också ganska vanliga. [1] [11] Ecstasy har också kopplats till ökad risk för ångest och panikattacker. [1] Negativa biverkningar är något vanligare hos kvinnor än hos män [10], och risken ökar med dosens storlek. [1] [10]
Efter att effekten avtagit, eller under de följande dagarna, kan man uppleva trötthet, nedstämdhet, aptitlöshet, koncentrationssvårigheter och/eller sömnproblem. [10]
Centrala risker och skadeverkningar
Akuta risker: Värmeslag är en av de främsta riskerna med MDMA och ecstasy. [1] MDMA höjer kroppstemperaturen och blodtrycket. [10] [12] I kombination med fysisk ansträngning, såsom dans, kan oaktsam användning leda till farlig överhettning av kroppen. [7]
Ecstasy har kopplats till flera plötsliga dödsfall i Europa. [1] [2] [12] Dödsfallen har orsakats antingen av MDMA eller av andra substanser i ecstasytabletter. [2] [12] Ett särskilt farligt tillsatsämne är PMMA, [2] som även hittats i ecstasy som sålts i Finland. [8]
Risker med blandmissbruk: Blandbruk och orenheter i ecstasytabletter ökar sannolikheten för risker. Kombination av andra stimulantia (amfetamin, kokain) och MAO-hämmare med MDMA eller ecstasy kan orsaka ett förgiftningssyndrom känt som serotonergt syndrom. Stimulanter ökar också risken för panikattacker. [1]
Risker vid riklig användning: MDMA:s och ecstasys långsiktiga påverkan på hjärnans funktion (neurotoxicitet) har diskuterats mycket i forskningslitteraturen. [1] [12] [13] [14] [15] MDMA har tolkats leda till försämrade kognitiva funktioner, såsom minne, inlärning och beslutsförmåga, samt till depression och impulsivitet. [12] [13] Det starkaste beviset gäller MDMA:s påverkan på ökad impulsivitet och riskbeteende. [13]
Beroende: MDMA har låg beroendepotential. [1] Lätt toleransutveckling kan ske vid långvarigt bruk, vilket kräver större doser för att uppnå önskad effekt. [11]
Användning under graviditet: MDMA:s effekter på fostret är ännu oklara. Av försiktighetsskäl bör det dock undvikas under graviditeten. [1]
Hur kan riskerna minskas?
Användning av rusmedel är alltid förenad med risker. Vid olagliga rusmedel ökar riskerna av att man aldrig helt kan vara säker på substansens innehåll. Människor reagerar också olika på samma ämne och dos, vilket bör beaktas innan man provar eller använder.
Det finns vissa sätt att försöka minska riskerna med MDMA och ecstasy – men de eliminerar dem aldrig helt.
Risken för överhettning av kroppen kan minskas genom att undvika fysisk ansträngning. Om ansträngning sker bör man regelbundet kyla ner kroppen. Man bör också dricka tillräckligt (men måttligt) med vatten. [1] [7] Personer med hjärt- och kärlsjukdomar bör undvika MDMA på grund av dess stimulerande effekter. [10]
Magnesium som tas före och under användning kan lindra muskelkramper.
De neurotoxiska effekterna – dvs. effekterna som är skadliga för nervsystemet – kan försöka undvikas genom att använda ämnet så sällan som möjligt.
[1] Buckley, Nicholas A. (2012): “Methylenedioxymethamphetaminen (Ecstasy, MDMA)”. Teoksessa “Medical Toxicology of Drug Abuse. Synthesized Chemicals and Psychoactive Plants” (Barceloux, Donald G.). John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.
[2] EMCDDA (2016): “Recent changes in Europe’s MDMA/ecstasy market”. EMCDDA:n (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) raportti, Lisbon.
[3] Brunt, Tibor M.; Nagy, Constanze; Bücheli, Alexander; Martins, Daniel; Ugarte, Miren; Beduwe, Célile & Vilamala, Mireia Ventura (2015): “Drug testing in Europe: monitoring results of Trans European Drug Information (TEDI) project”. Drug Testing and Analysis, vol. 9:2, 188–198, DOI: 10.1002/dta.1954.
[4] Valtioneuvoston asetus huumausaineina pidettävistä aineista, valmisteista ja kasveista (543/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 1.4.2025.
[5] Huumausainelaki (373/2008). Finlex verkkosivut, katsottu 1.4.2025.
[6] Korkeimman oikeuden päätös KKO:2005:56. Finlex verkkosivut, katsottu 1.4.2025.
[7] Korpi, Esa R. & Linden, Anni-Maija (2024): “Amfetamiinin kaltaiset piristeet”. Sivu 597. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.
[8] MTV 19.02.2017: “Huumeiden käyttö on arpapeliä – bilehuumetta haluavat voivat saada aivan muita myrkkyjä”, katsottu 1.4.2025.
[9] Baggott, Matthew J.; Kirkpatric, Matthew G.; Bedi, Gillinder & de Wit, Harriet (2015): “Intimate insight – MDMA changes how people talk about significant others”. Journal of Psychopharmacology, vol. 1–9, DOI: 10.1177/0269881115581962.
[10] Vizeli, Patrick & Liechti, Matthias E. (2017): “Safety pharmacology of acute MDMA administration in healthy subjects”. Journal of Psychopharmacology, vol. 31:5, 576–588.
[11] Kirkpatrick MG & al. (2014): “MDMA effects consistent across laboratories”. Psychopharmacology, vol. 231, 3899–3905, DOI: 10.1007/s00213-014-3528-z.
[12] Julien, Robert M.; Advokat, Claire D. & Comaty, Joseph E. (2011): “A Primer of Drug Action. A Comprehensive Guide to the Actions, Uses and Side Effects of Psychoactive drugs”. 12. painos, Worth Publishers, New York.
[13] Betzler, Felix; Viohl, Leonard; Romanczuk-Seiferth, Nina & Foxe, John (2017): ”Decision-making in chronic ecstasy users: a systematic review.” European Journal of Neuroscience, vol. 45:1, 34–44, DOI: 10.1111/ejn.13480.
[14] Taurah, Lauren; Chandler, Chris & Sanders, Geoff (2014) “Depression, impulsiveness, sleep, and memory in past and present polydrug users of 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA, ecstasy)”. Psychopharmacology, vol. 231, 737–751, DOI: 10.1007/s00213-013-3288-1.
[15] Halpernj, John H.; Sherwood, Andrea R.; Hudson, James I.; Gruber Staci; Kozin David & Pope Harrison G. Jr. (2011): “Residual neurocognitive features of long-term ecstasy users with minimal exposure to other drugs”. Addiction, 106, 777–786, DOI: 10.1111/j.1360-0443.2010.03252.x.
Like, share