Font size Font size smaller Font size normal Font size bigger

Sniffning

Sniffning är inhalering eller inandning av olika ämnen i berusningssyfte. Ämnen som sniffas kan inkludera lösnings- och förtunningsmedel, drivgaser, kolväten som butan och propan samt nitriter. Dessa ämnen förekommer till exempel i vissa sprayflaskor, lim, färger, lacker, nagellackborttagningsmedel och cigarettändare. [1] Även exempelvis lustgas används för berusning. [2] Kemikalierna inandas oftast direkt ur originalförpackningen via näsan eller munnen. Ämnet kan också överföras till en pappers- eller plastpåse, varifrån det inandas. [1] [3]

Laglig status: Enligt förordningen om detaljförsäljning av kemikalier får kemikalier inte överlåtas om det finns anledning att misstänka att de kommer att förvärvas för uppenbart berusningssyfte eller annars missbrukas på ett sätt som innebär särskild fara för hälsan. [4] Försäljning i strid med förordningen är enligt strafflagen förbjuden som ett hälsobrott. [5]

Hur påverkar det?

Verkningsmekanismen för vissa ämnen som sniffas är ännu inte helt klarlagd. [1] [3] Det har antagits att effekterna i hjärnan hos vissa sniffbara ämnen liknar alkoholens. [6] Effekten är huvudsakligen dämpande på det centrala nervsystemet. [1]

Berusningens varaktighet och styrka beror mycket på vilket ämne det rör sig om. Vätskeformiga ämnen, som butan, verkar snabbare och kraftigare. Från lim frigörs kemikalieångor långsammare. Effekterna börjar vanligtvis omedelbart och varar i några minuter. [1]

Upplevda effekter: Positiva upplevelser vid sniffning kan inkludera känslor av spänning, eufori och frimodighet. Effekterna har jämförts med alkoholberusning. [1] [3] Att andas in giftiga kemikalier irriterar dock slemhinnor och luftvägar. Det kan leda till illamående, hosta och andnöd. [1] Oönskade effekter kan inkludera minnesluckor, förvirring och hallucinationer. [6] Risken för hallucinationer ökar om berusning sker flera gånger i följd. [1]

Efter sniffning känner man sig oftast trött och har huvudvärk. Berusningen är delvis ett resultat av tillfällig syrebrist i hjärnan. [1]

Väsentliga risker

Akuta risker: Sniffning innebär risk för plötslig död. Det kan orsaka hjärtrytmrubbningar eller andningsdepression. Sniffning kan leda till medvetslöshet, vilket medför risk för kvävning av kräkningar. En person som är berusad av sniffning löper också större risk att råka ut för olyckor. Dödsfall har globalt oftast kopplats till sniffning av kemikalier i bränslen, luftfräschare och cigarettändare. [1] [7] Att andas in från en plastpåse har visat sig vara särskilt farligt. [7] Det finns mycket lite forskning i Finland om olyckor relaterade till sniffning.

Risker vid riklig användning: På lång sikt orsakar sniffning kronisk snuva, upprepade näsblödningar, sår i näsa och mun, olika infektioner och skakningar. Sniffning leder till mycket dålig andedräkt. Långvarigt bruk har kopplats till apati, depression och fientlighet. Paranoida tankar kan öka med användningen. [1] Sniffning har också kopplats till risk för hjärn-, lever- och njurskador. [6]

Upprepad sniffning av lösningsmedel och andra kemikalier är särskilt farligt för unga då hjärnan utvecklas. [8] [9] Användning av lösningsmedel har visat sig minska storleken på hjärnbalken. [8] Vissa förändringar kan vara permanenta. [9]

Beroende: Det finns mycket lite forskning om sniffningsberoende. I forskningslitteraturen nämns dock abstinenssymtom. Dessa har jämförts med alkoholabstinens och kan inkludera ångestfullhet, skakningar, illamående och sömnproblem. [6]

Användning under graviditet: Det finns knappt med forskning om sniffningens effekter på graviditet. [10] Det verkar som att omfattande sniffning under graviditet kan orsaka samma typer av permanenta skador som alkohol. Dessa inkluderar förändringar i barnets yttre och hjärnutvecklingsstörningar. [7]

Hur kan riskerna minskas?

Det är svårt att minska riskerna vid sniffning. Inandning av giftiga kemikalier skadar alltid kroppens vävnader. [6]

Det är viktigt att undvika upprepad sniffning flera gånger i följd, eftersom återkommande syrebrist kan leda till medvetslöshet. [1] [2] En medvetslös person ska placeras i sidoläge för att undvika kvävning av kräkningar och omedelbart föras till akuten.

Frisk luft kan lindra trötthet och huvudvärk efter sniffning.

Källor

[1] Barceloux, Donald G. (2012): “Medical Toxicology of Drug Abuse. Synthesized Chemicals and Psychoactive Plants”. John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.

 

[2] Päihdelinkki (2019): Ilokaasu. Katsottu 13.2.2025.

 

[3] Lüscher, Christian (2015): “Drugs of Abuse”. Teoksessa “Basic & clinical pharmacology” (toim. Katzung, Bertram G. & Trevor, Anthony J.). McGraw-Hill Education, New York.

 

[4] Valtioneuvoston asetus kemikaalien vähittäismyynnistä 644/2013. Finlex verkkosivut, katsottu 24.3.2025.

 

[5] Rikoslaki, 44 luku Terveyttä ja turvallisuutta vaarantavista rikoksista, 1 § Terveysrikos. Finlex verkkosivut, katsottu 13.2.2025.

 

[6] Korpi, Esa R. & Linden, Anni-Maija (2024): “Riippuvuutta aiheuttavat aineet ja mekanismit”. Sivut 564-566. Teoksessa “Lääketieteellinen farmakologia ja toksikologia” (toim. Ruskoaho, Heikki). 7. painos, Duodecim, Helsinki.

 

[7] Bowen, Scott E. (2011): “Two Serious and Challenging Medical Complications Associated with Volatile Substance Misuse: Sudden Sniffing Death and Fetal Solvent Syndrome“ Substance Use & Misuse, vol. 46, 68-72, DOI: 10.3109/10826084.2011.580220.

 

[8] Hyytiä, Petri (2015): “Päihteiden vaikutus kasvavan lapsen ja nuoren aivoihin”. Lääketieteellinen aikakausikirja Duodecim, 131:10, 933-9.

 

[9] Dingwall, Kylie M. & Cairney, Sheree (2011): “Recovery from Central Nervous System Changes Following Volatile Substance Misuse” Substance Use & Misuse, vol. 46, 73-83, DOI: 10.3109/10826084.2011.580221.

 

[10] Scott, Katherine & Lust, Karin (2010): “Illicit substance use in pregnancy – a review”. Obstetric Medicine, vol. 3, 94–100, DOI: 10.1258/om.2010.100014.